Barnsparande – en investering i framtiden

Trots att en stor andel föräldrar sparar till sina barn har den ekonomiska osäkerheten påverkat sparbeteendet. Förra året uppgav 14% av föräldrarna att de tvingades minska sitt sparande på grund av ekonomin. Hög inflation och ökade levnadskostnader har gjort det svårare att sätta undan pengar varje månad.

 

En annan oroande trend är att 10% av föräldrarna har behövt använda pengar från barnsparandet utan att återbetala det. Även om det kan vara lockande att ta av dessa pengar vid tuffa tider är det viktigt att se barnsparandet som en långsiktig investering – inte en extra buffert i hushållsekonomin.

​

Hur mycket sparar vi egentligen?

 

I genomsnitt sparar svenska föräldrar 597 kronor per månad till sina barn. Bland höginkomsttagare är beloppet högre, och enligt beräkningar krävs det cirka 700 kronor i månaden för att kunna hjälpa sitt barn med en kontantinsats till en första bostad vid 18 års ålder – förutsatt att boendet inte ligger i Stockholms mest exklusiva områden.

 

Vad sparar vi till?

 

Sparandet kan ha olika syften, men de vanligaste målen är:
 

• Kontantinsats till bostad – detta toppar listan över sparmål.

• Körkort – en viktig biljett till arbetsmarknaden.

• Studier – kan täcka allt från kursavgifter till boendekostnader.

• Större utgifter - T.ex. en språkresa eller likande

• Startkapital i vuxenlivet – en buffert för första tiden som självförsörjande.

 

Vem ska äga kontot? Föräldrarna eller barnet?

 

En vanlig fråga är om pengarna ska stå i barnets namn eller på ett konto som föräldrarna äger. Om kontot står i barnets namn får barnet tillgång till pengarna direkt vid 18 års ålder, vilket kan innebära en risk att pengarna används på ett sätt som inte var tänkt.

 

Om föräldrarna istället har sparandet i sitt eget namn behåller de kontrollen och kan anpassa utbetalningen efter barnets mognad. Det kan vara en trygghet att exempelvis styra pengarna mot en bostadsinsats istället för en spontan långresa. Förutsatt att det inte är en långresa som är helt rätt för den då unge vuxne - och vem vet, kanske så kan det bli både och? 

 

Vilken sparform ska man välja?

 

Att välja rätt sparform beror på vilken risknivå man är bekväm med och hur lång spartiden är.​

• Sparkonto – en trygg men lågavkastande lösning. Passar om pengarna ska användas inom några år.

• Fonder och aktier – historiskt sett har börsen gett en god avkastning på lång sikt. För barnsparande, där horisonten ofta är 10–18 år, kan fonder eller aktier vara ett klokt alternativ.

• ISK eller kapitalförsäkring – investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkringar har skattemässiga fördelar och är populära val för barnsparande.

 

Ju längre spartiden är, desto högre risk kan man generellt ta. En bra tumregel är att sprida risken genom att spara i fonder med olika inriktningar och att kontinuerligt månadsspara för att jämna ut börsens svängningar. Prata gärna med banken om vilka alternativ som passar bäst.

 

Månadssparande, engångsinsättning – eller både och?

 

Ett månadssparande innebär att en viss summa automatiskt sätts av varje månad. Det är en enkel och effektiv metod som gör att pengarna växer över tid utan att man behöver tänka på det. En större engångsinsättning kan ge en bra start, men det är månadssparandet som ofta gör störst skillnad i längden.

 

Ett tips är att involvera far- och morföräldrar. Varför inte föreslå att en del av födelsedagspengarna går till barnets fondsparande? Det kan vara ett sätt att kombinera traditionella presenter med en långsiktig ekonomisk gåva.

 

Kan julklappar bygga ekonomisk frihet?

 

Små barn får ofta många julklappar, men vad sägs om att istället satsa på några färre men mer genomtänkta presenter och lägga en del av julklappsbudgeten i ett sparande? En fondgåva i kombination med en fin present kan vara ett sätt att ge något som verkligen varar och samtidigt bygga ett stabilt ekonomiskt framtidskapital.

​

Men viktigast av allt är ändå vanan att hantera pengar

 

Oavsett hur mycket eller lite pengar ett barn får när de flyttar hemifrån är ändå det som betyder mest hur barnet som vuxen kommer att hantera pengar. Det lär det sig av föräldrarna från unga år och där är grunden för en god ekonomi. 
 

​